Etikettarkiv: Svenska Akademien

Hur ska man rädda Thielska Galleriet?

Turerna till Thielska Galleriet är många i dagsläget. Ulf Linde och Nina Öhman vägrar flytta på sig när en ny intendent ska ta vid. Konflikten är mycket komplex och jag tänker inte gå in närmare i detalj. Men den frispråkiga Ulf Linde är en stor profil och har nästan blivit som en institution på Thielska Galleriet, om ni ursäktar ordvalet, eftersom han har bott där sedan 70-talet.

Besökssiffrorna har dock fallit och nu måste man mitt under Linde-Öhman affären se till att locka besökare. Men hur gör man egentligen? Året är 2011 och jag har svårt att se konstgallerier som någonting man besöker (även om jag själv gör det). Claës Wachtmeister, civilekonom (precis som jag), har fått i uppdrag att dra upp detta sjunkande skepp. Han har en del förslag:

•Annan konst ska släppas in genom att den jättelika intendentbostaden blir lokal för tillfälliga utställningar. Parken öppnas för skulpturutställningar.
•Annexet ska bli ”Artists’ residence”, där konstnärer får bo och verka, förutsatt att de avslutar vistelsen med en utställning.
•En ny museishop ska få både kommersiellt och konstlitterärt sortiment. Något vackert föremål med anknytning till Thielska ska mångfaldigas och säljas ungefär som Prins Eugens krukor på Waldemarsudde.
•Även de många stockholmare som bara promenerar ska kunna äta på Thielska, helst i en restaurang i Annexet som nås utifrån.

Det är intressanta punkter visserligen, men jag vet inte om det räcker. Det mest spännande är såklart ”Artists’ residence”. Men det är inflation på konstgallerier och besöksantalet är få. En kommentar till ariklen i Svd förklarade läget rätt så bra: ”Det är djärvt att räkna med kraftigt växande besökssiffror på Thielska, om museet reduceras till ett i raden av institutioner som arbetar efter samma recept. Ett museum behöver något så svårfångat som en ”själ”. Gilla det eller ej, men paret Linde-Öhman har varit en viktig del av Thielskas varumärke” (CatoMaggiore)

Inom marknadsföring (som är ett ämne man måste läsa som ekonom) så talar vi ofta om att hitta en distinktion som utmärker i jämförelse med andra inom samma segment. Här kan jag i alla fall se tydligt att Ulf Linde är en sådan distinktion som skänker Thielska Galleriet en helt unik prägel som saknas hos många andra konstgallerier.

På ett mer psykologiskt plan så tror jag att styrelsen måste vara försiktiga med Linde-Öhman affären. Den sprider negativa artiklar i tidningarna och således negativa tankar hos presumtiva besökare, vilket inte är bra. Avhysningen måste ske med viss finess med tanke på den status som Linde-Öhman har, inte minst för galleriets eget bästa.

Själv tycker jag det är ett feldrag att göra sig av med Ulf Linde, speciellt på detta sätt; eftersom han under alla år blivit synonym med Thielska Galleriet och inte minst för hans oerhörda expertis inom området. Gör man Thielska Galleriet till ett anonymt galleri så ser framtidsutsikten för fler besökare grå ut, även om man väljer att införa en restuaurang med vinrättigheter.

Svd1,2,3,4,
Dn1,2,3,4,5,6,


Birgitta Trotzig 1929-2011

(Litteratur)

Det är med sorg jag fått information om Birgitta Trotzigs (1929-2011) bortgång. För mig så var Birgitta Trotzig en av Sveriges bästa författare i nutid och det känns extra nu när hon, efter en längre tids sjukdom, inte längre finns bland oss. Jag kommer alltid minnas mina genomläsningar av storslagna böcker som ”Dykungens Dotter”, ”Sveket”, ”Dubbelheten” och framförallt den fantastiska ”Sjukdomen”. Birgitta Trotzig var även ledamot i Svenska Akademien och satt på stol nr.6 sedan 1993, efter Per Olof Sundmans bortgång.

Per Wästberg kommenterar i tidningarna att Trotzig hade en ”absolut egenart” och var inte lik någon annan. Jag kan bara instämma att det vilar något speciellt över hennes böcker som är svår att efterlikna. Lidandet och det djupa temat i ”Sjukdomen” kommer aldrig kunna efterliknas eftersom Trotzig har en slags finess i sitt sätt att uttrycka det djupaste i människan.

På ett rent personligt plan så känns det extra när man har varit i kontakt med personen som gått bort. Förra året så fick jag nämligen, helt unikt, några böcker signerade av Birgitta Trotzig och ett medföljande brev från hennes man Ulf Trotzig. Jag sänder mina tankekondoleanser till Ulf och övrig familj. För er som inte har läst Birgitta Trotzig förr så kan jag rekommendera att börja med ”Sjukdomen” eller ”Dykungens Dotter”.



De signerade böckerna i min Trotzig samling; bl.a. Dykungens Dotter, Sveket och Sjukdomen.

Af1,2,3,4,
Dn1,2
Exp1,2,3
SvD1,2,
Metro1,
SVT1