Etikettarkiv: Historia

Claude Choules 1901-2011

Det finns någonting magiskt över långlevnad, jag är själv intresserad av frågan angående ”ett långt liv”. Det finns alltid någonting intressant man kan lära sig av personer som har varit en del av historien. Claude Choules var den enda levande personen som varit stridande soldat under både första och andra världskriget. Nu har Claude gått ur tiden, 110 år gammal. Något ni kanske inte visste var att jag har haft kortare brevväxlingar med hans dotter och fick så sent som i januari en helt exklusiv, signerat exemplar, av hans fantastiska bok ”The Last of the Last” som jag rekommenderar alla att läsa. Tyvärr kan jag inte visa någon bild på den signerade boken eftersom den ligger i Borlänge och jag är i Örebro. Men jag ska försöka få upp en bild så snart som möjligt.
Slutet på en epok är här, visst finns det människor som är äldre men ingen som upplevt dessa två stora krig. Florence Green brukar i och för sig räknas som krigsveteran, men hon var aldrig ute i krig utan var servitris för RAF och Josef Kowalski som ”endast” var med under Pols-sovjetiska kriget. Men för mig är Claude den absolut sista krigsveteranen som upplevt båda världskrigen som stridande soldat; och det känns lite tragiskt eftersom jag ju har en viss relation till just Claude Choules. Men tiden springer alltid ikapp, för oss är det bara att tacka och ta emot

Se lite filmer och nyhetinslag om Choules på:
BBC, CNN,

Af1, Dn1, SvD


Nordkoreas filmindustri: Del 2 (1949-1957)

 

Nordkoreas filmindustri tog fart redan 1946 då filmen ”Uri Geonseol” (1946; eng. ”Our Construction”) hade premiär; det är i alla fall den informationen som går att få tag på. Nordkorea blev självständigt från Japan 1945 och det var fortfarande oroligheter i landet och man kunde skymta starten på Koreakriget då filmen kom ut. Men vi får anta att detta är, i alla fall, en av Nordkoreas första filmer. Notera att jag inte tänker ta upp tiden innan Nordkorea speciellt mycket i detta inlägg, men det kan nämnas att Koreas filmindustri har haft både toppar och dalar innan 1946.

Vad ”Uri Geonseol” (1946) handlar om kan vi bara göra kvalificerade gissningar om; men den listas som en dokumentärfilm och kan handla om Koreas tillblivelse eller självständighet från Japan. ”Nae Gohyang” (1949) är den andra filmen som finns registrerad i filmdatabasen (som visserligen är ofullständig, men ändå en bra källa). Det finns ingen information om filmen och handlingen är okänd. Under Koreakriget så är det känt att 5 filmer producerades. Deras engelska titlar är: ”Announcing to the World” (1950), ”Righteous War” (1950), ”Boy Partisans” (1951) ”Again to the Front” (1952) och ”Scouts” (1953). Vi kan kanske bedöma att filmerna handlar om krig?


(Filmaffisch till filmen ”Scouts”, 1953)

Detta är alltså de enda filmerna som det finns internationell information om under perioden 1946-1953. 1947 grundas den koreanska filmstudion i Nordkorea som delades till Koreanska Konst och Film Studion och Koreanska Dokumentär Studion 1957. Efter Koreakriget är det filmen ”Orang Chan” (1957) som är den första filmen som det finns mer information om. ”Orang Chan” är regisserad av Riyong Gyu Yun, 87 minuter lång och medverkande skådespelare är bland annat Hak Su Kim, Hyo Gyong Dzo och Dzong Bok Mun. Filmen har haft premiär i Östtyskland, eller i alla fall haft någon form av publicitet i landet. Rapporter informerar om att filmen handlar om Koreas frihetskamp. Gladeligen har jag lyckats hitta en bild, som tydligen ska komma från en scen ur filmen:


(Enda bilden som jag hittat ur filmen ”Orang Chan” från 1957)

Tyvärr är informationen om Nordkoreas filmindutri från 40-talet och slutet av 50-talet sparsam och det är få som har fått någon direkt insikt om filmerna. När jag nu går över på slutet av 50 och in på 60-talet blir det mer intressant eftersom kartläggningen är större och filmerna har fått mer publicitet; bland annat så hade revolutionsoperan ”Sea of Blood” premiär. Men mer om det nästa gång…


Nordkoreas filmindustri – Del 1

Det här är Blomsterflickan, spelad av Yong Hui Hong. Filmen ”Kotpanum Chonio” (1972) är den enda Nordkoreanska filmen som har fått en ordentlig utgivning i Sverige, utifrån den information jag har kunnat få fram så skulle alltså ”Blomsterflickan” givits ut den 16:e januari 1974, jag vet inte hur om det var på någon filmfestival eller VHS, men filmen har i alla fall visats i Sverige. Lyckligtvis kunde jag komma över ett exemplar av denna vackra film, visserligen i dålig kvalité men man får ta det som man får tag på. ”Kotpanum Chonio” är en berättelse som hör till en av de fem Revolutionära Operorna och handlar om en blomsterflicka .


(Målning där Kim Jong-Il regisserar filmen ”Sea of Blood” som också är en Revolutionär Opera)

Kim Jong-Il ska tydligen ha en stor passion för filmskapandekonsten och har även givit ut en bok, ”On the Art of Cinema” (på engelska), som handlar om filmteori. I boken så förespråkar han någonting som kallas för method acting, alltså att skådespelaren blir sin roll både framför och bakom kameran; detta för att kunna få en sådan perfekt rolltolkning som möjligt. Vidare så berömmer Kim Jong-Il användningen av musik och tar upp att ”Kotpanum Chonio” är ett perfekt exempel där film och musik fungerar i symbios.

I samband med att Nordkorea har blivit ett mer instängt land så har bl.a. filmvärlden förlorat en oerhört intressant del av filmhistorien. Men det är inte helt omöjligt att få tag på filmer från Nordkorea även om det är en del överrenskommelser och dyra pengar som går åt. Det jag har hört är att ”Runaway” av Shin Sang-ok ska vara ett ordentligt mästerverk! Tyvärr har jag inte kunnat hitta filmen någonstans, men jag vet att den visades på en upplaga av Pusan International Film Festival, men även här råder det osäkerhet om den verkligen visades. Shin Sang-ok regisserade runt 7 filmer under sin vistelse i Nordkorea. Den mest kända som Shin Sang-ok regisserade torde vara ”Pulgasari” (1985) som är en monsterfilm och har på märkliga sätt tagit sig till västvärlden. Men det är som sagt hans andra filmer som jag är intresserade av att finna och under några månader ska jag nu göra allt för att få tag på dessa och jag kommer även ägna mig åt andra Nordkoreanska filmer.