Kategoriarkiv: Uncategorized

Inget nobelpris i år

Börshuset_January_2015

Idag meddelade Svenska Akademien att nobelpriset inte delas ut i år. I stället kommer två nobelpris delas ut nästa år.

Det såg länge ut som att nobelpriset i litteratur faktiskt skulle delas ut i år, men under morgonen publicerade Svenska Akademien ett pressmeddelande där de meddelar att inget nobelpris kommer att delas ut i år.

För mig, som läser så oerhört mycket litteratur, är det ett tråkigt men ändå förståeligt beslut. I min värld så fungerar diskussioner kring nobelpristagaren i litteratur som en inkörsport till djupare diskussioner om litteratur. Helt plötsligt kan du stå och diskutera litteratur med en, för dig, okänd människa på Åhlens eftersom ni båda tittade på en pocketbok av Kazuo Ishiguro.

 

 

Länkar:

http://svenskaakademien.se/press/svenska-akademien-skjuter-upp-2018-ars-nobelpris-i-litteratur

 

https://www.dn.se/kultur-noje/svenska-akademien-det-blir-inget-nobelpris-i-ar/

https://www.dn.se/kultur-noje/krisen-i-svenska-akademien-detta-har-hant/

https://www.dn.se/kultur-noje/litteratursverige-om-nobelpriset-svenska-akademien-har-missbrukat-sitt-fortroende/

https://www.svd.se/akademien-lamnar-besked-om-nobelpriset

https://www.svd.se/darfor-ar-sorgliga-nyheten-om-nobelpriset-anda-bra


Kazou Ishiguro tilldelas nobelpriset…


En elefant i plast (2017)

 


Donald J. Trump – Crippled America

crippled-america

Författare: Donald J. Trump
Titel: Crippled America
År: 2015

Någonting är fel med USA. Vi har matats med budskapet från det republikanska partiets håll under hela primärvalet. Deras presidentkandidat, Donald Trump, är kanske den kandidat som tydligast målat upp USA som en dystopisk stat nära total kollaps. En del experter menar att talet som Trump höll under republikanernas konvent var ett av de mörkaste på länge. Under valprocessen har Trump levererat minnesvärda, helt galna och världsfrånvända uttalanden. Kritiken mot honom har ofta varit att hans påståenden saknar detaljer.

Det är inte helt ovanligt att kandidater publicerar böcker med en mer djupgående politisk förklaring. Ted Cruz publicerade A time for truth, Marko Rubio American DreamsOne nation av Ben Carson och så vidare. Trump är så klart inte sämre än att publicera Crippled America: how to make America great again (eller under den nya titeln: Great Again: How to fix our crippled america), men Trump är inte ny på den litterära marknaden. Hans och Tony Schwartz The art of the deal (1987) är en bästsäljande klassiker inom affärsvärldens litteratur. Enligt Trump själv så är The art of the deal hans favoritbok efter Bibeln. Om The art of the deal är Trumps bibel så är Crippled America Trumps manifest. Förhoppningen är att detta manifest ska ge en djupare inblick i den politik som republikanernas presidentkandidat vill driva.

Boken innehåller inga referenser utan allt baseras på påståenden. Det är kanske därför Trump skriver ”believe me” allt för många gånger, precis som i hans tal. Vi ska tro på Trump, eftersom Trump talar sanning enligt Trump. Crippled America innehåller dock en hel del intressanta passager, inte minst om Donald Trump vinner presidentvalet i höst. Kapitlet om den ökända muren, som Trump vill bygga på gränsen mellan Mexico och USA, är fascinerande i all sin obegriplighet. Utan siffror eller källor så ska vi tro på Trump att Mexico kommer att betala bland annat genom höjda avgifter och hot om indraget bistånd. Räcker dessa åtgärder? Bara Trump vet. Tro på Trump.

Det mest intressanta kapitlet handlar om media och hur massmedia kan manipuleras. Det är faktiskt imponerande hur lite Trump behöver betala jämfört med andra kandidater för reklam. Istället förlitar sig Trump på de stora medierna som rapporterar och skriver om allt som händer kring ”The Donald”. All publicitet är bra publicitet. Hans påstående om att media och Trump är beroende av varandra är både insiktsfullt och skrämmande. Jag funderar hur bra en demokrati mår när den som genererar flest tittarsiffror får störst utrymme i media gentemot andra kandidater.

I övrigt betar Trump av heta ämnen i den amerikanska politiken: skatter, försvar och militär, energi och miljö, sjukvård och Obamacare. Frågan är om vi kan få en bild av hur Donald Trump skulle vara som president. Både ja och nej. Anledningen till detta är att det nämligen finns flera olika Trump: en debatt-Trump som demolerar sina motståndare, media-Trump som kommer med medvetna kontroversiella uttalanden för att få rubriker, tal-Trump som håller spektakulära tal där han bland annat sagt att det inte gör något att slå ner någon som protesterar eftersom han betalar rättegångskostnaderna, Twitter-Trump som kanske är den största katastrofen med sina impulsiva och ogenomtänkta meddelanden. Men så har vi även affärsmannen Trump som vet exakt hur han ska manipulera folkmassor och media. Vägen mot Vita Huset är inte spikrak. Men hans anti-etablissemangsbudskap och hans icke-politiska uppförande tilltalar nog ett folk som tappat förtroendet för robotliknande politiker som kommer med samma gamla floskler. Då spelar det ingen roll om manifestet är utan djup eller om påståenden står på lös grund. För att tala till folks känslor kan vara minst lika effektivt, på både gott och ont.

Eller som Donald Trump själv sade i ett tal: ”I could stand in the middle of 5th Avenue and shoot somebody and I wouldn’t lose voters”. Om vi nu ska lita på att Trump faktiskt har rätt i det påståendet så är det någonting som är väldigt fel med USA.

 


Köp ”Crippled America”: Adlibris,2BokusCdon,

Ljudbok: AdlibrisBokusCdon

Köp ”The art of the deal”: AdlibrisBokusCdon
E-bok: AdlibrisBokusCdon
Ljudbok: AdlibrisBokus, Cdon

 


I’m still here

Då har mockumentary-dokumentären ”I’m Still Here” fått lite uppmärksamhet i svenska tidningar. Joaquin Phoenix spelar här sig själv, han har bestämt sig för att sluta skådespela och börja en karriär inom rapmusiken. Det är en oerhört bra film, men det är just det: det är en film! Jag tror själva effekten kunde blivit bättre om han inte ”avslöjat” att allt var fake… Men filmen är intressant och det vi får se är extremt bra method acting. Joaquin super ner sig, får skägg, svammlar och rappar (och han gör allt detta väldigt trovärdigt). Omvärlden vet inte riktigt vad den ska tro och hans medverkan i Letterman (som blev oerhört omdiskuterad). Men om mockumentären fortfarande hade haft sin mystiska aura så hade det varit en dokumentär i samma anda som ”Dom kallar oss Mods”. Det hade kunnat blivit en exploativ och en studie över Hollywoods depraverade baksida. Men nu blir det ”bara” ett skolexempel på hur riktigt bra method acting ska se ut och hur man kan lura media dit man vill. Det är här styrkan ligger: Joaqins fantastiska skådespel och medierna som köper hela projektet. En längre recension är på G; undertiden så rekommenderar jag denna filmen eftersom det är en av 2010 års mest intressanta film. (Bio Premiär i Sverige: 3:e December)

Af, Ex, SvD, Dn,

 


Avatar; tagning zwei

Jag har aldrig varit någon som tyckt om Avatar, jag gör det fortfarande inte. Men nyligen såg jag på den förlängda versionen (extended directors cut) och den var avsevärt bättre än den versionen som gick på bio. Men det jag inte tänkte på första gången jag såg ”Avatar” var att det faktiskt är en ordentlig ”trädkramar-film”. Det slog mig, inte när jag såg på den förlängda versionen, utan när jag såg på M. Night Shyamalans senaste thriller ”The Happening”. Det slog mig att båda filmerna spelar i samma liga.

 
(Trots olika genres så har ”The Happening” och ”Avatar” samma budskap om att värna naturen)

Jag har ingenting emot pro-natur-filmer, men det måste göras på rätt sätt. I både James Camerons ”Avatar” och Shyamalans film kan jag se samma problem: budskapet blir för synligt tillsammans med en del externa faktorer som drar ned helhetsbetyget. I ”Avatars” fall så handlar det om denna löjliga kopiering av berättelser som ”Dansar med vargar” och främst ”Pocahontas” som blir på tog för genomskinlig. Men jag har försökt att omvärdera ”Avatar” och jag lyckas få upp den några nivåer än vart jag hade ställt den innan. Om detta beror på den magi som extended-utgåvor har eller om det beror på Shyamalans ”The Happening” vet jag inte…


Låt Vilks tala till punkt!

Som ni kanske vet så saboterades en föreläsning på Uppsala Universitet av en arg mob som reagerade starkt på Vilks visning av konstnären Sooreh Heras film ”Allah ho Gaybar” (detta efter att Lars Vilks visat bilder som är provocerande för kristendomen; utan problem). Efter att jag publicerat det här inlägget så har det tagit fart ordentligt för egen del; min mail har fått massvis med hotbrev och åsiktsbrev (jag uppmanar alla som vill skicka hotbrev att inte skriva på persiska eller arabiska eftersom jag varken kan förstå eller svara; jag klarar av dessa språk: svenska, engelska, spanska, tyska, franska; isländska och flamländska går också bra).

Hur som helst kvarstår faktumet att Lars Vilks aldrig fick avsluta sin föreläsning vilket är oerhört beklagligt; därför uppmanar jag alla som står på yttrandefrihetens sida att skriva på en namninsamling skapad av studenter vid Uppsala Universitet; som vill att ledningen ska bjuda in Lars Vilks till en ny föreläsning:

http://www.ipetitions.com/petition/larsvilksuppsalauniversitet/

Man ska inte vika ned sig för hot mot yttrandefriheten då det är en fundamental grundpelare i ett modernt och demokratiskt samhälle!


(Sooreh Hera)

Af1,SvD1, SvD2, Svd3, Dn1, Dn2, Dn3, Dn4