Hur stark är inte din magiska ton — Tankar om Mozarts Trollflöjten : Introduktion

Hur stark är inte din magiska ton
— Tankar om Mozarts Trollflöjten

wiestark.jpg

Introduktion

För att starta på klassiskt Hans Villius-manér: året var 1791, kompositören Mozart och teaterledaren Emanuel Schikaneder behövde en succéföreställning till teatern. Tanken var förmodligen att detta skulle bli en folklig föreställning, varav det tog form av ett traditionellt Singspiel, som slutligen fick namnet Die Zauberflöte. För att nå folket och säkerligen för att få ut mesta möjliga profit var det nog en självklarhet att operan skulle framföras på ”folkets språk”, tyska. För att gå händelserna i förväg: Die Zauberflöte blev en succé, Mozart dog några månader senare och Schikaneder kunde inte låta bli att skriva en uppföljare ett antal år senare.

I Sverige har vi en lång tradition av att framföra operan Die Zauberflöte på ”folkets språk”, som i detta fall blir svenska. Cirka tjugoett år efter uruppförandet på Theater auf der Wieden i Österrike, så hade en svensk översättning premiär på Stockholmsoperan. Översättningen skrevs av Herman Anders Kullberg och fick namnet De Egyptiska mysterierna eller Trollflöjten. Sedan dess har ett flertal svenska uppsättningar sett dagens ljus: minst tio uppsättningar på Stockholmsoperan och ett flertal på andra operor i Sverige.

Den mest kända svenska översättningen av Die Zauberflöte torde vara Alf Henrikssons översättning från 1968, och som senare skulle användas till den Oscarsnominerade filmversionen av Ingmar Bergman 1974. Det är säkert den versionen som vi är vana att tänka på, förutom det tyska originalet, när vi talar om Trollflöjten. Alf Henrikssons språkbruk går bara att berömma för dess poetiska kraft och värme. Vad sägs som raden ”Att stundom känna hjärtat brinna är även kvinnans sälla lott” ur arian ”När kärlek vaknar till en kvinna” (Bei Männern, welche Liebe fühlen) i första akten? Raden är poetisk och säger något om den kärlekssorg som vi alla kan känna både i och utanför en relation, men vad står det egentligen i det tyska originallibrettot?

Hur vacker Henrikssons text än må vara så är liknar den mer en fri tolkning, än en bokstavstrogen översättning, eller i bästa fall någon form av hybrid. Anledningen är inte märkligare än att Henrikssons tolkning är menad för att framföras med sång som ska passa rytm, tempo, stavelser och kunna framföras med orkester framför en publik. Då blir det naturligt att vända sig till andemeningar och omskrivningar av arior och dialoger.

I mitt arbete med översättningen av operan har jag inte behövt förhålla mig till dessa ramar utan kunnat översätta librettots egentliga meningar och ord. Kanske Trollflöjten äntligen kan läsas och förstås så som författarna tänkt att den ska vara?

Förutom översättning och analyser kring text och handling vill jag utforska poeten Karl Ludwig Gieseckes roll i hela skapandet av operan, vilka influenser författarna har haft, moderna tolkningar, plagiat, uppföljare, frimurare, fågelfängare och en hel del annat. Dessa korta essäer är tänkt att släppas sporadiskt under året på denna sida.

Om ni vill se Trollflöjten så finns det fortfarande ett antal biljetter kvar till Opera på Skärets uppsättning. Regin står Roberto T. Recchia för och dirigent är Lorenzo Coladonato. Min översättning och jag själv medverkar via textmaskinen.

Boka på http://www.operapaskaret.se


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: