Månadsarkiv: juni 2012

Peace & Love – Dag 2

Dropkick Murphys
Jäklar vilket irländskt drag det blev. ”Irish Rover” är en av flera irländska favoriter som spelades. Massiv publik trots den korkade tiden…

Dada Life
Det blev som jag förväntade mig: massiv fest på ovanbroparkeringen. Det var fest likt den som Deadmau5 ställde till med förra året. Bäst? Kick out the Epic Mother fucker, så klart!

Roxette
Dressed for Success var grym, resten var mest avslaget. Lite svalt med publik?

Magnus Uggla
Oj, vilken överraskning! Farbror Uggla ställde till med folkfest och publikkaos (vakterna höll på att tappa greppet ett tag). Jag säger det motvilligt, men Ugglas konsert kan ha varit topp 20 någonsin på Peace & Love. Vilken stämning!


Peace & Love – Dag 1

Eftersom all tid går åt festivalen så kommer här bara några korta omdömen (jag skriver från en mobiltelefon, ursäktar ev. stavfel) av det jag har sett.

Magnus Ekelund & Stålet
Riktigt tråkig scen, det är dock inte bandets fel. Men det sitter inte riktigt för Ekelund och Co. I och för sig är denna typ av halvfalsksjungande-indiepop inte någonting som ligger mig varm om hjärtat

En svensk tiger
Även här har jag problem med musikstilen, egentligen finns det ingenting under denna dag som tilltalar mig musikstilsmässigt. Men publiken är med på alla noterna, vilket är hedervärt.

Kroke
Mysigt med akustiska instrument. Oerhört skickliga musiker måste jag säga. Borde varit fler i publiken…

Greenleaf
Stonerrock är ingenting jag lyssnar på till vardags, men visst är Greenleafs duktiga på sina instrument och vet vad de gör.
Stonerrock är inte min melodi.


Det gör ont i mig nu; Hans Villius 1923-2012

Det är med stor sorg jag nås av nyheten om att Hans Villius har gått bort. Det känns nästan overkligt att en sådan underbar människa inte finns bland oss längre.

Jag har haft äran att träffa och arbeta med Hans Villius ett flertal gånger. Första gången var runt 2005 när han spelade in en introduktion för mitt synthband som spelades upp vid varje spelning, innan vi kom upp på scenen. Sista gången var en berättarröstinspelning, för två år sedan, till en kortfilm som ännu inte blivit färdig.

Jag minns första gången jag fick kontakt med Hans, det var på telefon efter lite brevväxling. Hans fru, Elsa, svarade och jag var lite lagom nervös och onödigt formell. Men det var som om vi hade känt varandra länge. ”Hans, det är William!” ropade Elsa och Hans kom till telefonen (”Nej men hej William!”) och vi pratade om hur vår första inspelning skulle gå till, som om vi aldrig gjort något annat. Elsa och Hans var så gästvänliga och tog emot mig med öppna armar utan några divalater. Jag menar: vem var jag? En kille som gick 1:a året på gymnasiet. Men för Hans och Elsa spelade det ingen roll. Hans ställde ändå upp, för Hans Villius var som en av oss alla, varken mer eller mindre. Men för mig var han mer.

Jag kan inte tacka nog för Elsa och Hans gästvänlighet och ödmjukhet. Det gör ont i mig nu när Hans inte längre finns hos oss. Jag sänder kondoleanser till Elsa och familjen.

Exp1,2,
Af1,2,
Dn1,
SvD1,2,3,


Peace & Love 2012 – Schema

(Musik/Festival)

Då ska vi se hur mitt schema för Peace & Love ser ut…

Onsdag
1415-1530 Dropkick Murphys
1600-1730 Timbuktu
1730-1645 Dada Life
2000-2130 Roxette
2145-2315 Magnus Uggla
0000-0100 Tove Styrke

Torsdag
1400-1530 Stephen Marley
1730-1745 Eldkvarn
1745-1845 Slagsmålsklubben
2000-2045 Eva Eastwood & The Major Keys
2115-2215 Den Svenska Björnstammen
2330-000 Alina Devecerski
0015-0200 Veronica Maggio

Fredag
1400-1530 Thorsten Flinck
1600-1730 Rebecca & Fiona
1730-1830 Nationalteatern
1830-1930 Di Leva
2000-2130 Billy Idol
0000-0100 Kent
0100-0200 Nero

Lördag
1600-1715 Tribute to the Band
1830-1930 John Hiatt
2200-2330 Skrillex
0000-0200 Rihanna


Ständigt denna Clyde Allison

(Litteratur)

Tidigare i år skrev jag lite om Clyde Allison (eller William Knoles som han heter egentligen). Nu har jag köpt in en ytterligare bok av nämnde författare: ”Flesh Cult”. Bara namnet osar kiosklitteratur á la 60-tals sleaze (boken publicerades 1965). Handlingen lär inte gå av för hackor heller:

Nu finns det inte mycket att berätta om just skapandet av ”Flesh Cult”, men antagligen skrev Knoles utan något större djup. Kiosklitteraturförfattarna på denna tiden skrev oftast för att få pengar. Just William Knoles spottade ur sig en roman varje månad. Men det var så det var och nu får samlare som jag sitta och betala riktigt dyra pengar för att få tag på ett exemplar. Tänk hur det kan bli.

Jag kommer lägga upp en längre biografisk text om William Knoles senare…


Ursäkta den dåliga uppdateringen

Får ursäkta den något sparsamma uppdateringen, men så här i fotbolls EM-tider blir det lite si så där med allt annat förutom landslaget.

Hur som helst håller jag på att skriva en ny facklitterär bok. Ämnet är än så länge hemligt, men det blir spännande vill jag lova!


Piliin Mo Ang Pilipinas

Stenhård tentaperiod just nu, därför blir det lite ont om uppdateringar. Men jag lämnar er ett tag med en häftig video och en riktigt sommarpartylåt som handlar om Filippinerna. Snyggt gjord, ska man göra turistlockande videor ska det se ut och låta så här… 3 tentor kvar innan sommaren…