Månadsarkiv: september 2011

Tomas Riad tar plats i Svenska Akademien

(Litteratur)

Det är trevligt att se en språkakademiker ta plats i Svenska Akademien. Tomas Riad (f. 1959) är nämligen professor i nordiska språk. Språket, för mig, är oerhört intressant. Speciellt språkets struktur. Riads huvudinriktning är fonologi och prosodi. Prosodi handlar om språkets ljudegenskaper. 2008 skrev Riad en oerhört intressant artikel i tidskriften Språk: ”Börk börk börk. Ehula hule de chokolad muus”. Riad tar upp ljud, med hjälp av svenska kocken i Mupparna, som andra uppfattar att vi svenskar ger ifrån oss. Ex. så använder sig dalmål (det som jag till viss del talar) av accent II (eller ”grav accent” som det även kallas). Som kompositör och musiker tycker jag även detta med betoningar, accent, artikulering, frasering och själva ”språkets melodi” är intressanta ämnen.

Vad gäller Riads böcker så tycker jag att hans avhandling (”Structures in Germanic prosody : a diachronic study with special reference to the Nordic languages”) verkar mest intressant. Jag försöker få tag på ett exemplar direkt från Stockholm Universitet, för er som klarar av att läsa mycket text på skärm så finns den online på universitetets hemsida. Jag har även beställt hem hans ”Reflexivity and Predication” från USA, fanns bara som utgallrad biblioteksbok, men det får duga.

För oss som har ett intresse för språk och dess struktur är detta val av ledamot oerhört intressant och välkommet, om än lite överraskande.

Tomas Riads utgivna böcker (vad jag kunde hitta från KB m.m.):
Strängnäs stads tänkebok från år 1531 (1984)
Reflexivity and Predication (1988)
Squibs, Remarks and Replies (1988, tillsammans med Elly van Gelderen & Arild Hestvik)
Structures in Germanic prosody : a diachronic study with special reference to the Nordic languages (1992)
Tones and tunes. Vol. 1, Typological studies in word and sentence prosody (2007, som redaktör)
Tones and tunes. Vol. 2, Experimental studies in word and sentence prosody (2007, som redaktör)

Efter en snabbsökning i databasen för vetenskapliga artiklar LibHub ser jag flera intressanta titlar: ”Hans Basbøll : The Phonology of Danish”, ”Syllabification and Word Division in Gothic” & ”The phonology of Greek lyric meter”

Se en intervju med Tomas Riad: SVT

Dn1,2,3
SvD1,2,3,4,
SR1,
SVT1,
Exp1,2,


Working title…


(Litteratur)

eller ‘arbetstitel’ som det så fint heter. Detta är ett dragande problem hos mig. Jag har nämligen en viss fäbless för att konstant ändra arbetstitlar på mina verk. Min opublicerade roman ”När vi var världsmästare” har nog haft fler än 7 arbetstitlar. Nu har det även hänt med min andra roman som ligger på skrivbordet. Efter cirka 70 sidor text så bestämmer jag mig för att ”Ön” är för kort och ändrar till ”Bönsyrsornas Ö”. Det var ju kanske inte en sådan drastisk ändring, men ändå den första ändringen, ska det bli fler? Har alla författare detta problem eller är det bara jag?


Erland Josephson och Parkinsons sjukdom


Det finns många problem ute i världen. Ett av dessa är Parkinsons sjukdom. Parkinsons är en neurologisk sjukdom, alltså en sjukdom som slår till på nervsystemet. Personer som har drabbats av Parkinsons sjukdom lider ofta av okontrollerbara skakningar och motorikproblem. Orsaken till sjukdomen är osäker, men en förlust av nervceller i substantia nigra verkar vara en del av händelseförloppet. Det finns inget botemedel för Parkinsons sjukdom, man kan endast minska symptomen.

Ni har säkert sett kändisar som lider av sjukdomen, som ex. Michael J. Fox och Muhammad Ali. Även bortgågna Birgitta Trotzig led av Parkinsons sjukdom. Det är på alla sätt en hemsk sjukdom. Nyligen så var jag i kontakt med skådespelaren Erland Josephson för att få några böcker signerade.

Erland Josephson är en av våra mest folkkära skådespelare och hör till ”Ingmarbergman-entouraget” och har spelat i Bergmanklassiker som ”Vargtimmen” (1968), ”Viskningar och rop” (1973) och min absoluta favorit ”Scener ur ett äktenskap” (1973). Han var även med i Andrej Tarkovskijs sista film ”Offret” (1986). Vad många kanske inte vet är att Erland Josephson även är författare och poet. Hans diktverk ”Cirkel” (1946) och ”Lyssnarpost” (1949) är helt fantastiska.

Dock var det knappt möjligt p.g.a. att även han lider av Parkinsons sjukdom. Vad kan man göra åt denna hemska sjukdom? Lyssna på Erland…

Stöd Parkinsonsförbundets forskningsfond…
http://www.parkinsonfonden.se

Vid denna heta punkt
brinner alla svåra beslut
alla avgöranden är verkligen avgöranden
äntligen och slutligen

Sommarens vila har för länge skymt din blick
och en aldrig efterlängtad klarhet
drar dig ner mot den tystnad
där din värdelösa insats
slutgiltigt måste fullbordas

– ur Erland Josephsons ”Lyssnarpost” (1949)

 


Bokmässan i Göteborg

(Litteratur)

Tyvärr så missade jag Bokmässan i Göteborg detta år. Vad ska jag göra åt det då? Jag kan tipsa om lite böcker från 2011 kanske?
En liten lista, rakt av… avskalat och simpelt:

Ulf Linde – Sammelsarium
Katarina Frostenson – Flodvåg
John Ajvide Lindqvist – Låt de gamla drömmarna dö
Tomas Tranströmer – Dikter och prosa 1954-2004
Staffan Bergsten – Tomas Tranströmer : ett diktarporträtt
Jonas Inde – KKM
Magnus Blomdahl – Äkta skräck


Vertigopaket har anlänt

(Litteratur)

Det är alltid trevligt när förlaget Vertigo släpper nya böcker. Idag fick jag hem deras senaste bokpaket bestående av: Jonas Inde – KKM, HP Lovecrafts Skräcknoveller och Magnus Blomdal – Äkta skräck. Så här på rak arm känns den forne Killinggänget-medlemmen Jonas Indes bok mest intressant, tätt följt av ”Äkta skräck”, jag är ju svag för skräckfilm. Få se om jag orkar med någon rapport över böckerna när jag läst klart…


Och snart på stol 6…

(Litteratur)

…tillskillnad från ett antal andra journalister, förstå-sig-påare, författare osv. så tänker jag inte börja sia eller komma med förslag om vem som bör sätta sig på stol 6 efter Birgitta Trotzigs bortgång. Istället hade jag tänkt att bjuda på lite kuriosa från Svenska Akademien.

Den som suttit längst tid i akademien för närvarande är Ulf Linde som tillträdde sin post 1977. Rekordet i längst sittande ledamot är Anders Österling, som satt mellan 1919-1981, hela 62 år! Österling var bl.a. poet, författare och litteraturkritiker, han blev sedermera ständig sekreterare i Svenska Akademien mellan 1941-1964. På andra plats hittar vi författaren och civilingenjören Per Hallström som kom upp i 52 år (1908-1960, varav ständig sekreterare 1931-1941).


(Anders Österling)

Den äldsta nuvarande ledamoten är Gunnel Vallquist med sina högaktningsfulla 93 år. Den äldsta som blivit invald i akademien är statsmannen Pehr von Ehrenheim (stol 17, 1897-1918) och riksantikvarie Oscar Montelius (stol 18, 1917-1921) som båda var 74 år vid inval. 28 år var Johan Stenhammar (1797-1799) och Claes Flemming (1799-1831), vilket gör dessa herrar till yngst vid sitt inval i akademien. Den yngsta ledamoten just nu i akademien är Lotta Lotass.

Den som suttit kortast tid i akademien någonsin torde vara Carl Fredrik Scheffer som utsågs av Gustaf III att sitta i den första sammansatta akademien men avled innan sitt inträde, Abraham Niclas Edelcrantz ersatte honom på stol 2. Gustaf Fredrik Wirsén satt även han väldigt kort tid i akademien, ca 259 dagar.

Dn1,
SvD1,


Mitt senaste verk är här!

(Litteratur)

Det så sant som det är skrivet. Mitt senaste verk är här! Det handlar om en lyriksamling som fått namnet ”Livsindustriverk”. Det är utgåva 20 i Dalarnas Författarförbunds Lyrikserie, som startade redan 1964. ”Livsindustriverk” fungerar egentligen som en långdikt uppdelad på 12 sidor och 40 verser skrivna enligt den japanska versformen haiku. Jag hade inte tänkt att direkt skriva vad den handlar om; det är upp till läsaren. Men jag kan i alla fall avslöja att berättelsen utspelar sig i en industriell dystopi…

Den är oerhört sällsynt och för er som inte är medlemmar så är det nog nästan helt kört (om ni inte skickar ett väldigt snällt mail till mig, då kanske ni kan få köpa den =))

Fabriken lever
Kosmogonin börjar här
Livsindustriverk