Månadsarkiv: augusti 2011

Norrlands Akvavit som film

(Litteratur / Film)

Torgny Lindgren är en av mina favoritförfattare från Sverige, hans språkbruk, miljöer och humor tilltalar mig. En av hans bästa böcker, ”Norrlands Akvavit”, kommer nu bli filmatiserad (om finansieringen blir klar).

Jag har ärligt talat svårt att se den boken som film, det är ett riskfyllt projekt av Per Hanefjord. Men det är inte första gången en bok av Torgny Lindgren har filmatiserats. 1986 så filmatiserades ”Ormens väg på hälleberget” av Bo Widerberg med bl.a. Pernilla August, Reine Brynolfsson och Ernst Günther. 2003 filmatiserades romanen ”Till sanningens lov” (under namnet ”Kommer du med mig”) med Shanti Roney och Tuva Notovny.


(Mitt kära exemplar av Norrlands Akvavit, signerad av författaren)

Dn1,


Andra upplagan har anlänt!

(Litteratur)

Jag var orolig, in i det sista, över att jag inte skulle få möjlighet att sälja min lyriksamling under Dalarnas Litteraturdag nu på lördag.

Men äntligen har den andra upplagan kommit! Det handlar om en upplaga i pocketformat som kommer säljas på plats för endast 100 kr! Kom gärna förbi och få ditt exemplar signerat!


Filmer från 2011 – Del 1

(Film)

Jag har hade tänkt att bjuda på tre korta recensioner.

Pirates of the Carabbean: On Stranger Tides
Kapten Jack Sparrow (Johnny Depp) är tillbaka och är på jakt efter ungdomens källa. Med på resan har han bl.a. Angelica (Penelope Cruz), Svartskägg (Ian McShane); och Barbarossa (Geoffrey Rush) som hänger efter. Under deras äventyr får vi se några actionscener med svärd, Johnny Depps svamlande karaktär och en helt värdelös Penelope Cruz. Jag vet inte vad ni tycker, men senaste Pirates filmen kändes ”mättad”; det gör inte siutationen bättre för denna film. Visst har man bytt ut Kiera Knightley mot Penelope Cruz, men det räcker inte. Filmen känns omotiverad och det är, i princip, Rush och Depp som lyckas hålla uppe det sjunkande skeppet.
Betyg: 1.5/5

 


Rise of the Planet of the Apes

Då var det dags igen för fantasilösa Hollywood att gräva upp en kult-filmserie: Apornas Planet. Klassikern med Charlton Heston är helt oslagbar som kult sci-fi, därför tror jag man ska hålla sig borta från att göra nya filmspelningar. Dock är denna film löst baserad på Conquest of the Planet of the Apes som handlar om själva upprinnelsen till apornas frammarsch. Ett företag som experimenterar ny medicin på apor lyckas hitta en medicin som ökar apornas intelligensnivå, projektet läggs ned efter ett fjasko med en apa som rymmer men blir skjuten. Barnet till denna apa, som får namnet Caesar, tas han om av en forskare (James Franco). Denna apa får växa upp och blir ovanligt intelligent, efter några missöden hamnar Caesar hos Will (James Franco) och börjar smida planer och lära andra apor. Till en början så är filmen rätt så engagerande, John Lithgow har några bra scener, men efter ett tag blir det helt ofattbart dåligt och besvikelsen är ett faktum.
Betyg: 2/5


Bad Teacher
Av dessa tre filmer skulle jag aldrig kunna gissa på att jag skulle gilla denna Cameron Diaz-komedi bäst. Eftersom jag allt för ofta ogillar Cameron Diaz och hennes låtsas komedier/actionfilmer/dramafilmer, så var mina förväntningar låga. Men filmen är inte dålig. Diaz spelar en totalt oengagerad och ytlig lärare som drömmer om bröstförstoringar och låter barnen se på film istället för att lära sig. Snart börjar det skära sig mellan henne och en annan lärare (Lucy Punch, som verkligen höjer upp filmen med sitt ljusröda hårsvall); avundsjuka blandas med hämnd i en rätt så smårolig intrig.
Betyg: 3/5

Dn1,
SvD1,


Dalarnas Litteraturdag!

Jag måste bara påminna om Dalarnas Litteraturdag den 27/8 i Kupolen där jag i egenskap av författare (säljer min senaste lyriksamling) och Chefredaktör för Dalarnas Författarförbund kommer finnas på plats! Varför inte komma förbi?


Jag ska bättra mig…

(Litteratur)

När jag skrev inlägget om min andra roman (med arbetsnamnet ”Ön”) så visade jag en bild på hur min första (”När vi var världsmästare” som eg. är en förkortning på en längre tilltänkt titel: ”När vi gjorde vad vi kunde så var vi världsmästare”, men det blev för långt) låg i en slarvig hög. Sanslöst nog fanns det vissa som kontaktade mig och tyckte att jag borde vara försiktigare med mina manuskript; tydligen så kan det vara någonting stort som går förlorat. Så för att göra dessa människor till viljes har jag nu satt in dessa block i en pärm, sammanlagt är det ca 420 skrivna sidor som bara ligger och väntar på att skrivas in i datorn. Nu är det alltså ordning och reda på torpet.

För er som är intresserade så kommer den andra upplagan av min lyriksamling ”Mannen som fanns överallt” snart! Första upplagan sålde slut! Det är en pocketupplaga och den kommer att säljas på Dalarnas Litteraturdag om ca 2 veckor! Ta en sväng förbi, köp gärna lyriksamlingen och få den signerad. Den fick ju trots allt rätt så bra kritik från bl.a. Dalarnas Tidningar: http://dt.se/nojekultur/bocker/1.3105765-genom-smartan-till-skonhet


Nytt bokformat: Flipback

(Litteratur)

Jag har sett många dumma idéer under mina 23 levnadsår, inom litteraturen så är nog Flipbacks den värsta. Det är alltså ett nytt bokformat där boken är i ”miniformat” (ska tydligen få plats i fickan) och med hårda pärmar. Bokformatet fungerar så att man helt enkelt läser ”på långsidan” istället för på ”kortsidan”. Jag tänker inte sticka ut hakan och sia om att det endast är en fluga och aldrig kommer slå eftersom chansen att få äta upp sina egna ord är för stor; men jag ser verkligen inte behovet av flipback-böcker. Gör ni?

http://www.adlibris.com/se/promotion2.aspx?page=flipbacks


Recension: Gunilla Bergensten – Konsten att vara otrogen på Facebook (2010)

(Litteratur)

Jag vet inte riktigt om denna bok är menad för sådana som mig; det är kanske ett konstigt påstående, men jag förstår inte den här intrigens storhet. Det finns inte mycket som jag gillar med Bergenstens, ändå tappra, försök till ett relationsdrama med lite modern touch (läs: Facebook). Finns det för få komplexa relationsdramer om relationer på internet?

Romanen handlar om Tove som lever i ett äktenskap på tomgång. Hennes man, Fredrik, och Tove vill men har inte fått något barn; paret flyttar och Tove tvingas jobba som frilans i reklambranschen. Hon söker och hittar en gammal vän från längesedan på Facebook och. Plötsligt blir hon nästan som besatt för att hitta anledningar till att träffa denna nygamla manliga vän. Men jag tycker att hela relationsdramat saknar djup och komplexitet, för jag kan själv se flera möjligheter med att skriva om relationer på internet, dess egentliga betydelse, komplexiteten osv. men jag tycker att Bergensten tappar den djupare delen av den elektroniska relationen och så blir det en ”normal”, ytlig, dramasoppa av allt.

Men som jag skrev i början så tror jag inte denna bok passar mig, den passar mig lika mycket som ”Elsas mode” av Sofi Fahrman gjorde, inte alls alltså. En av anledningarna kan vara mina förväntningar att få läsa en djupgående internet-relationsdrama, men som visade  sig vara likt vanlig mainstreamlitteratur. En annan kan vara mörkerläggningen eller ignoransen mot dagens digitala möjligheter som Bergensten visar upp i sin bok, det är inte svårt att få tag på adresser (ratsit någon?), om en uppdatering på Facebook sägs vara fyndig ska den vara fyndig, in absurdum; utan att vilja gå till attack mot Bergenstens ålder så kanske det, för mig, hade känts bättre med en författare som är mer (eller extremt) hemma med internet och dess möjligheter. Min fråga kvarstår: finns det några böcker som går in på internetrelationernas djup och betyelse eller är detta så nära vi hittils kan komma?

Betyg: 2/5

Adlibris1,2,3,
Bokus1,2,3,